Röstträning
Vi vet nu att det är bättre att få ett barn att sluta skrika, om det nu är målet, genom att säga att vi skriker ute, eller de stora bokstäverna använder vi ute, de små inne. Eller nåt annat pedagogiskt. Fint så. Men är det inte så att många föräldrar tillrättavisar barnen även ute? Det är ialla fall min erfarenhet. När det är andra vuxna, okända människor i närheten, skruvar föräldern på sig och visar att det inte är okej att skrika och påkalla uppmärksamheten. Föräldern skäms för att de andra vuxna tycker att barnet är jobbigt och då känner sig föräldern som en dålig uppfostrare. Helt förståeligt och svårt att undvika.
Men var ska barnen undersöka och prova sina röster?
Men var ska barnen undersöka och prova sina röster?
Opedagogisk måltid
- Jättegod soppa, säger L-G och tar en sked och skjuter sedan bort tallriken och skakar på huvudet. Han svarar soppa varje gång jag frågar vad de ätit på dagis.
Jag har slutat fråga. Av många anledningar.
Våra matstunder hemma som länge varit konfliktfria, då är de hygieniska aspekterna inte medräknade, har börjat bli problematiska. Inte så att L-G inte gillar att äta, det gör han. Men det är så mycket annat som är roligare. Ett matbord är som en forskningsstation full med potentiella upptäckter. Mitt första och egentligen enda mål - att måltider ska vara glädjefyllda stunder utan krav - har uppnåtts. Fortsättningen är oviss.
Jag har slutat fråga. Av många anledningar.
Våra matstunder hemma som länge varit konfliktfria, då är de hygieniska aspekterna inte medräknade, har börjat bli problematiska. Inte så att L-G inte gillar att äta, det gör han. Men det är så mycket annat som är roligare. Ett matbord är som en forskningsstation full med potentiella upptäckter. Mitt första och egentligen enda mål - att måltider ska vara glädjefyllda stunder utan krav - har uppnåtts. Fortsättningen är oviss.
